Flygekorren är en art som behöver särskild hänsyn när ett område planläggs.

Naturen inventeras vid planläggning

När man planlägger är det viktigt att komma ihåg djuren och naturen. Skog, sjöar och öppna landskap är hem åt många olika djur och växter. Naturen är också viktig för människan, t.ex. för hobby och avkoppling.

När ett nytt område ska planeras, t.ex. ett bostadsområde, behöver man först ta reda på om det finns värdefulla arter eller miljöer som behöver uppmärksammas eller skyddas. Inom planområdet kan det finnas utrotningshotade djur, gamla träd eller sällsynta växter som man behöver ta hänsyn till.

För att ta reda på om det finns viktiga arter eller miljöer i området som ska planeras gör man en naturinventering. En naturinventering görs ute i naturen av en kunnig person, oftast en biolog. Hen kollar vilka viktiga arter eller miljöer som finns och skriver en rapport om upptäckterna. I rapporten förklaras hur arten eller miljön borde skyddas i planerna.  

Arter som är utrotningshotade, sällsynta eller viktiga för naturen behöver skyddas. Dessa arters livsmiljöer (bon, födoplatser och förökningsplatser) är viktiga och behöver tas hänsyn till när vi bygger och breder ut oss i naturen. I vissa lagar är det bestämt vilka arter som måste skyddas och hur de ska skyddas. I planer måste man rita in naturområden som behöver skyddas eller beaktas. Man kan i planen t.ex. bestämma att man inte får bygga eller avverka skogen på ett visst ställe för att inte skada den viktiga naturen.

Här är ett exempel från delgeneralplanen för Kållby. Nära Kållby skola (orangea område) kan du se
att man har ritat in två områden med värdefullt växtliv med beteckningen my3 (streckad kant och
sneda röda streck över området). Från en naturinventering har man konstaterat att det finns
viktigt växtliv där som man måste ta hänsyn till om skogen ska huggas eller om marken
ska användas för något annat ändamål. Detta beskrivs i beteckningen my3 i planen.

Arter som i vår nejd vanligen begränsar planering och byggande är t.ex. flygekorre, fladdermöss och åkergroda. Om det rör sig skogsren och stora rovdjur som varg, björn och lodjur på ett område måste man vid planläggningen se till att de kan röra sig fritt i naturen. När det gäller fåglar kan bland annat tjädrars spelplatser och fiskgjusens bon begränsa markanvändningen.

Flygekorren är särskilt intressant eftersom den är väldigt ovanlig i Europa. Den är helt utrotad i Lettland och det finns endast lite flygekorrar kvar i Estland. Finland är alltså det enda landet i Europa där flygekorrarna finns i en större mängd. Därför är det väldigt viktigt att vi tar hand om dessa små djur.

Människans moderna skogsbruk har lett till att flygekorrens naturliga livsmiljö har minskat. De har därför dragit sig mot mer bebyggda områden. Om det inte finns gamla ihåliga träd kan flygekorrarna bosätta sig i hus och fågelholkar. Flygekorrens föröknings- och rastplatser är idag fridlysta enligt naturvårdslagen.

Även om flygekorren är liten har den ett stort revir. Därför är det väldigt viktigt att det finns stora, enhetliga och tillräckligt gamla skogsområden samt förbindelser mellan områdena så att ungarna kan hitta nya revir med lämpliga livsmiljöer när de har vuxit upp. Detta är något som ska beaktas i alla detaljplaner och generalplaner.

Visste du? Att man kan ta hjälp av hundar vid inventering av flygekorrar, eftersom hundar kan lära sig att sniffa sig fram till flygekorrarna och deras bon.

Snabba fakta om flygekorren

• Är lite mindre i storlek än ekorren
• Kan tack vare sina hudveck mellan fram- och bakbenen glidflyga från träd till träd i upp till 50 m
• Är nattaktiv och skygg
• Bor i skogen och föredrar gamla skogar med både lövträd och barrträd
• Äter hängen av al och björk, kottar, gröna växtdelar, nötter och bär
• Bygger bon i hålor i gamla träd. Det tar ca 80 år innan en asp blir ett lämpligt boträd
• En hona har ofta ca 4 olika bon, så att hon kan flytta ungarna till ett tryggare ställe om det behövs
• Får 1–2 kullar per år, en kulle består vanligtvis av 2–3 ungar
• Är en paraplyart, vilket betyder att om vi skyddar den skyddar vi samtidigt flera andra arter

Har du haft turen att se en flygekorre?

Text: Jessica Sjöblom, planläggare och Anna-Karin Pensar, planläggningschef

Foto: Mattias Kanckos