Tommy Olin får Pedersöres kulturpris

Atommyolin2
Tommy Olins hembygdskänsla har resulterat i att han är årets kulturpristagare i Pedersöre.

Tommy Olin får kulturpriset Pedersöreklockan 2018 för sitt föreningsengagemang och gedigna arbete med att dokumentera det lokala kulturarvet i Pedersöre. I grunden finns hans starka känsla för hembygden i Purmo.

Fagerbacka fäbodsställe, Pedersöre Teater, Samarbetsgruppen för de lokalhistoriska arkiven i Pedersöre och Jakobstadsnejdens släkt- och bygdeforskare är exempel på föreningar och grupper som Tommy Olin har satsat en hel del tid och energi på under åren.

Olin – som till professionen är verkställande direktör för Purmo andelsbank – ser inte minst till att nämnda aktörer har ekonomiska förutsättningar för sin verksamhet, genom att han på sin fritid skriver ansökningar som riktas till potentiella bidragsgivare. Enbart Pedersöre kommun tar emot fyra bidragsansökningar med Olins signatur varje år.

Lägg därtill en doktorsavhandling om förutsättningarna för företagsamheten i Purmo och en rad skrifter med lokalhistorisk koppling – så har vi den historieintresserade Purmobon Tommy Olin i ett nötskal.

Det är också den här bakgrunden som gjort att Pedersöres kultur- och idrottsnämnd har beslutat att Tommy Olin ska få Pedersöreklockan 2018. Utmärkelsen ges till en aktör som gjort betydande insatser inom något av kulturens områden och öppet och aktivt delat med sig av sina kunskaper.

Olin tycker priset är hedrande.

– Allt kulturarbete är i princip talkoarbete och jag har aldrig tänkt att jag ska förtjäna något på den tid jag lägger ner. Att jag får ett samhälleligt erkännande innebär att det som jag har gjort inte är helt bortkastat, säger Olin på sitt lågmälda sätt.

Han kallar sig skämtsamt för ”fäbodbyråkrat” på grund av sin trippelroll som ordförande, sekreterare och kassör i föreningen Fagerbacka fäbodsställe. Olin är en av de stiftande medlemmarna i föreningen, som på talko har restaurerat stora delar av ett gammalt fäbodsställe i Purmo. Med hjälp av byggnaderna, den årliga sommarsamlingen med arbetsdemonstrationer och annat program bidrar föreningen till att kunskapen om fäbodkulturen lever vidare.

– Det är viktigt att dokumentera vårt kulturarv, och Fagerbacka är ett konkret exempel, säger Olin.

Släkten Mattjus-Olins stuga var den enda stuga som stod kvar efter att stängsellagen från 1921 fick fäbodkulturen i Fagerbacka att dö ut. Tommy växte upp med berättelserna om fäbodlivet och hörde äldre släktingar beklaga att fäboden försvann. När hans pappa Hugo som pådrivande kraft, och ett gäng andra entusiaster, beslöt sig för att restaurera fäbodstället, såg Tommy att det vid sidan av talkoandan fanns ekonomiska förutsättningar.

– Jag är inte praktiskt lagd, så jag skulle inte ha kunnat bygga upp Fagerbacka. Men jag utgick från att vi klarar oss med det folk som var villigt att arbeta för Fagerbacka och med de pengar som vi lyckas få loss, säger Olin.

Det är också tack vare Olins ansträngningar som Samarbetsgruppen för de lokalhistoriska arkiven i Pedersöre varje år har möjlighet att anställa en sommarjobbare som sorterar och katalogiserar det material som doneras till de olika byarkiven i Pedersöre. De enskilda arkivgrupperna behöver inte satsa egna pengar på sommarjobbarens lön – Olin brukar se till att finansiering ordnas utifrån.

Men bidragsansökningarna lyckas inte alltid. Han är aningen besviken på Svenska Kulturfondens policy att inte bevilja bidrag för basverksamhet.

– Fonden anser att det ska handla om nya projekt. Vilka nya projekt kan vi ha? Så vi är beroende av att riva loss lite pengar här och där, säger Olin.

Samarbetsgruppen ser bland annat till att alla lokalhistoriska arkiv har samma principer för att arkivera sitt material. Det finns en strävan att dokumentera så mycket skriftligt, historiskt material som möjligt.

– I fall Purmo ungdomsförenings mötesprotokoll inte sparas utan bränns eller körs till Ekorosk, går historien förlorad. Det är ingen katastrof för landet, men för lokalsamhället är det en förlust. Jag utgår från att allt som kan sparas, ska sparas, säger Olin.

Han drar paralleller till släktforskning. Kyrkböckerna berättar om när folk föddes, gifte sig, fick barn och dog. Gamla hemmanspapper kan ge andra uppgifter.

– De lokalhistoriska arkiven ger oss möjlighet att få en mycket vidare berättelse om de personer som levde förr, säger Olin.

Han ser uppenbara utmaningar med den tekniska utvecklingen. Material som sparats i gamla format borde sparas om på en ny plattform i takt med att tekniken utvecklas. Annars sitter man med historiskt material som man inte kommer åt.

Olin printar en kopia av det mesta material som han arkiverar.

– Det är en utmaning. Men jag försöker bevara pappren, så får en ny generation fundera på de papperslösa dokumenten, säger han.

Förutom doktorsavhandlingen och de historiska skrifter som Olin har producerat, är han också manusförfattare. I den rollen debuterade han 2017, när han skrev sommarpjäsen Frihetsdrömmar som spelades på Åliden under Finlands jubileumsår. Han kunde inte tacka nej till utmaningen, men han är aningen självkritisk till resultatet.

– Pjästexten blev för detaljerad. Det skulle ha blivit enklare för både skådespelarna och publiken med mindre fakta. Men jag vet till nästa gång, om det blir aktuellt, säger Olin.

Några konkreta planer på det har han inte i det här skedet. Han har inte heller något konkret mål som han måste uppnå innan han blir nöjd.

– Som pensionär hoppas jag få mer tid för lokalhistoriska skrifter. Jag har skrivit ett par hemmanshistoriker, för det har alltid intresserat mig. Vi får se, om det finns tid och ork, säger Olin.

Han tog emot utmärkelsen Pedersöreklockan i samband med kulturbyråns evenemang ”Vintermingel” i kulturhuset Ax på onsdagskvällen den 30 januari.

Text: Malin Henricson
Foto: Jonas Thomén

Tommy Olins publicerade skrifter i ett urval:

  • Det sociala kapitalets inverkan på företagande – En studie i förutsättningarna för företagande i Purmo 1945–1976. Doktorsavhandling, 2013.
  • Fagerbacka Fäbodställe, 2004.
  • Stenvatten och Österbacka nybyggarhemmans historia, 2003.
  • Purmo lantmannagille 100 år, 2002.
  • Purmo församlings lekmannatjänare och den kyrkliga förvaltningen 1775–1976, 2000.
  • Sisbacka hemman i Nederpurmo under 400 år, 1996.
  • Gravkultur i Purmo, 1994.

Aktiva förtroendeuppdrag: 

  • Ordförande för Föreningen Fagerbacka fäbodsställe rf 1996–
  • Ordförande för Samarbetsgruppen för de lokalhistoriska arkiven i Pedersöre 2000–
  • Ordförande för Jakobstadsnejdens släkt- och bygdeforskare rf 2016–
  • Arkivarie i Purmo lokalhistoriska arkiv, Nederpurmo 1989–
  • Ekonomiansvarig i Pedersöre teaterförening r.f. 1999–