Pedersöre plastbantar – för miljöns skull


Pedersöre kommun drar medvetet ner på användningen av plastpåsar i sin verksamhet. Det är ett naturligt steg i strävan att utveckla miljövänliga städmetoder.
kyrkoby4
Städarna Tuija Nyman och Margareta Åkerlund har halverat mängden plastpåsar i sitt dagliga arbete i Kyrkoby skola.

Kosthålls- och städchefen Monika Asplunds statistik visar att Pedersöre köpte in 220 000 plastpåsar i olika storlekar under 2018. Största delen – cirka 180 000 stycken – var 25–30-liters soppåsar som vanligen byts ut dagligen.

Från och med 2019 gäller nya rutiner. Anställda inom kosthålls- och städservice och de som jobbar i kommunens daghem, skolor och äldreboenden har gemensamt funderat på hur de kan minska förbrukningen av soppåsar och andra plastpåsar i sin dagliga verksamhet. Kommunen har ingen uttalad, nedtecknad målsättning för hur plastanvändningen ska minska, men Asplund hoppas på minst 20 procent.


 

"Jag vill påstå att vi redan har minskat användningen av plastpåsar med 50 procent".

Städaren Margareta Åkerlund


 

Städarna Margareta Åkerlund och Tuija Nyman som jobbar i Kyrkoby skola är beredda att gå längre.

– Jag vill påstå att vi redan har minskat användningen av plastpåsar med 50 procent, säger Åkerlund.

Det handlar inte om att ersätta plastpåsen med något annat, utan att påsen helt enkelt försvinner.

Det innebär rent konkret det inte längre finns plastpåsar i sopkorgar för torrt avfall. Städarna tömmer istället skräpkorgen rakt i den stora, vita sopsäcken på sin städvagn. Den säcken byts och slängs först när den är full.

Sopkorgarna för bioavfall är fortsättningsvis utrustade med en plastpåse, men mindre mängder bioavfall töms ur påsen och påsen byts först då den är smutsig eller full. På det sättet förlängs livslängden för varje enskild påse.

– Det är bara i lärarrummet där det slängs våt kaffesump i sopkorgen som vi byter påsen, säger Åkerlund.

kyrkoby3

Kyrkoby skolas rektor Pia Boström tycker att kosthålls- och städservicens initiativ att använda färre plastpåsar passar som hand i handske i skolans pedagogik. Eleverna i fyran jobbar kring temat hållbar utveckling och har bland annat funderat på hur skolan sopsorterar.

– Vi har blivit tydligare med att definiera vad som är bioavfall, säger Boström.

Det ligger i tiden eftersom hushållen på Ekorosks område gick in för ett nytt sorteringssystem för bioavfall och energiavfall i oktober i fjol.

Varje klassrum i Kyrkoby skola har två sopkorgar. Förr gjorde man ingen skillnad på torrt och vått avfall.

– Numera är korgen på väggen avsedd för bioavfall och den på golvet för torrt avfall. Jag tycker eleverna har bra ordning, säger Boström.

Monika Asplund blir glad av Boströms ord.

– Allt börjar med att vi sorterar rätt, säger hon.


 

"Jag brukar säga att vi ska spara på skattemedlen och inte använda mer än nödvändigt". 

Kosthålls- och städchef Monika Asplund


 

Städservicen har en pågående strävan att använda så miljövänliga metoder som möjligt. Det innebär bland annat att städarna är sparsamma med vatten och minimerar doseringen av rengöringsmedel i den dagliga städningen. Huvudregeln är en milliliter rengöringsmedel per liter vatten.

– Det är mikrofiberduken och mirakelsvampen som rengör, inte den stora mängden kemikalier. Vi har kommit långt på väg och när vi jobbar vidare med miljömedvetenheten är färre plastpåsar ett naturligt steg, säger Monika Asplund.

Det finns också en ekonomisk poäng i plastbantandet. 220 000 påsar kostar drygt 10 000 euro.

– Jag brukar säga att vi ska spara på skattemedlen och inte använda mer än nödvändigt. När det går att spara på miljön och pengar – då gör vi det, säger Asplund.

Så här minskar Pedersöre antalet plastpåsar:

  • En bra och tydlig sopsortering som alla följer.
  • Avfallskärlen ska helst ha täta och ”hela” sidor – inte ihåliga.
  • Avfallskärl för pappershanddukar ska inte ha plastpåse.
  • Avfallet töms direkt i den stora soppåsen på städkärran.
  • Avfallskärlet rengörs vid behov.
  • Torrt avfall i till exempel ett klassrum eller grupprum ska inte ha plastpåse.
  • Avfallet töms direkt i stora soppåsen på städkärran. Ifall man har ”ihåliga” avfallskärl kan man använda påse vid behov men den byts inte dagligen utan återanvänds flera dagar.
  • Flera klassrum kan ha ett gemensamt avfallskärl för bioavfall med påse (till exempel för rester av barnens medhavda mellanmål.
  • Kladdigt och vått avfall ska fortsättningsvis läggas i ett avfallskärl med påse.

Storköken ska dessutom:

  • Om möjligt, packa olika livsmedel i täta kärl med lock i stället för påse.
  • Använda rätt storlek på avfallskärl. Påsen förs ut när den är full.

Tilläggsuppgifter: Kosthålls- och städchef Monika Asplund 06-7850 121

Text: Malin Henricson

Foto: Jonas Thomén