Abborrvattnet bäst i test bland tre sjöar

Vattenprov från Abborrvattnet, Huvudsjön och Särssjön visar att både Huvudsjön och Särssjön är övergödda. Sjön Abborrvattnet är näringsfattig och troligen nära sitt naturtillstånd.

Det finns inga stora överraskningar eller alarmerande siffror i provrapporten som grundar sig på vattenprov tagna i de tre Lappforssjöarna den 9 september i år.

Alla sjöar har ett bra pH-värde och allra bäst klarar sig Huvudsjön som har ett neutralt pH på 7,0. Biologen Mattias Kanckos, som utfört provtagningen och tolkat resultaten, tror inte att surheten varit något problem i sjöarna de senaste åren.

– pH-värdet är glädjande, säger han.

Provtagniongar 10.00.17
Tabell med provresultat ur Mattias Kanckos arbetsrapport.

Däremot kan både Särssjön och Huvudsjön klassas som näringsrika, eutrofa sjöar. Mest näringsrik är Huvudsjön som också har en mycket högre klorofyllhalt än de två övriga. Klorofyllhalten visar mängden planktonalger i vattnet. Det har i tiotals år förekommit en synlig algblomning i Huvudsjön så gott som varje sommar. Så är läget också denna höst. Någon omfattande algblomning är det inte tal om, men gröna korn av alger förekommer i hela vattenmassan.

Eftersom det inte gjorts några regelbundna undersökningar i de tre sjöarna är det dåligt med jämförelsematerial. Det finns främst uppgifter om pH-värdet i Huvudsjön och Särssjön och syrehalten vintertid. Från Abborrvattnet finns inga vattenprov att jämföra med.

Den aktuella undersökningen visar att Abborrvattnet avviker positivt från de två andra sjöarna. Abborrvattnet är en näringsfattig (oligotrof) sjö. Sjön har det högsta siktdjupet medan färgtalet och klorofyll-A-halten är lägst. Sjön har också den klart lägsta totalfosforhalten.

 

Lappforssjoar2
Karta som visar var i Lappfors de tre undersökta sjöarna finns. Huvudsjön är klart störst.

Kanckos konstaterar att ingen av sjöarna har problem med försurning eller syrebrist.

När det gäller Huvudsjön visar tidigare provresultat att utvecklingen mot en näringsrik sjö startade på 1970-talet. Orsaken var troligen skogsdikningar och skogavverkningar i sjöns tillrinningsområde. 2005 var siktdjupet sämre än i dag och också färgtalet i sjön högre än nu. Kanckos slutsats är att vattenkvaliteten i sjön försämrades åren 1970–1990. Efter det har vattenkvaliteten hållits på samma nivå.

"Huvudsjön är numera en näringsrik insjö där det förekommer risk för algblomning varje sommar”, skriver Kanckos i sin rapport.

På basis av egna iakttagelser menar Kanckos att det är i Särssjön som vattenkvaliteten utvecklats till det sämre de senaste 20 åren. Det märks i grumligare och näringsrikare vatten.

Det finns ingen vetenskaplig utredning av fiskbeståndet i sjöarna. På basis av egna iakttagelser beskriver Kanckos läget så här:

Abborrvattnet: Enbart abborre och gädda, vilket är typiskt för en oligotrof sjö omgiven av myrmark. Abborrarna är småvuxna medan gäddorna i sjön haft en vikt på 1–3 kilo.

Särssjön: Det finns abborre, gädda, mört och någon enstaka gärs. I mitten på 1990-talet planterade man sik i sjön men numera finns knappast någon sik kvar.

Huvudsjön: Rikt och varierande fiskbestånd. I sjön förekommer abborre, gädda, gärs, mört, braxen och inplanterad gös. Tidigare förekom också lake, men Kanckos bedömer att beståndet dött ut efter perioder med mycket näringsrikt vatten och algblomningar i slutet av 1990-talet och början på 2000-talet. Det finns också ett litet bestånd av flodkräftor.

Provtagningarna i de tre sjöarna har finansierats av Österbottens vatten och miljö rf genom projektet Kolmen Vyyhti ”Tillsammans för bra vatten och miljö”. Kanckos fick uppdraget att undersöka vattenkvaliteten av Pedersöre kommuns miljövårdssekreterare Sonja Sundqvist-Pellinen som diskuterat sjöarnas situation med markägare och fritidsboende runt sjöarna. Lokalbefolkningens uppfattning har varit att vattenkvaliteten i de tre sjöarna har försämrats märkbart de senaste åren.

Text: Malin Henricson