Pedersöre växer så det knakar, ibland kallas vi "Österbottens barnkammare".

Utbildningspolitiskt program

INNEHÅLLSFÖRTECKNING :

1. ALLMÄNT

2. SKOLVÄSENDETS ORGANISATION
2.1 Direktionens ställning
2.2 Rektorernas ställning
2.3 Administration

3. SKOLNÄTET
3.1 Elevupptagningsområden

4. STÖDFUNKTIONER
4.1 Köks- och städfunktionen
4.2. Fastigheterna
4.3 Skolskjutsar
4.4 Skjutsning av gymnasieelever

5. DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN
5.1 Övergripande målsättningar
5.2 Tyngdpunktsområden
5.3 Samarbete mellan skolväsendet och kultursektorn
5.4 Föräldramedverkan
5.5 Språkprogram
5.6 Läroplanen
5.7 Resurser
5.8 Timresursen åk 1-6
5.9 Fördelning av timresursen (ej spec.und.) enligt storleken på skolan
5.10 Timresursen åk 7-9
5.11 Principer och prioriteringar vid fördelning av resurser mellan skolorna

6. UTVÄRDERING
6.1 Allmän utvärderingsplan för skolväsendet

7. FÖRSKOLAN
7.1 Administration och samarbete med skolväsendet
7.2 Eftermiddagsvård

8. GYMNASIEUTBILDNINGEN I PEDERSÖRE
8.1 Tyngdpunktsområden

9. SPECIALUNDERVISNING
9.1 Remissgrupp
9.2 De långsiktiga målen för specialundervisning
9.3 Aktuella utmaningar för specialundervisningen

10. ELEVVÅRDEN

11. IKT-FUNKTIONER OCH STRATEGIER
11.1 Bakgrund
11.2 Datorer i skolan
11.3 Övergripande mål för data- och kommunikationsteknik i undervisningen i Pedersöre
11.4 Fortbildning
11.5 Visioner
11.6 Ikt-strategi

12. PERSONALPOLITIK
12.1 Kompetensutveckling
12.2 Personlig utbildnings/fortbildningsplan
12.3 Vikariepool

13. DET FRIA BILDNINGSARBETET I PEDERSÖRE KOMMUN
13.1 Verksamhetsmål och grundläggande värderingar
13.2 Livslångt lärande
13.3 Nya baskunskaper för alla
13.4 Främja användningen av informations och kommunikationsteknologin
13.5 Strävan efter kvalitetssäkring genom ständigt utvecklingsarbete
13.6 Regionalt och lokalt utvecklingsarbete

14. KÄLLOR

1. ALLMÄNT

I det utbildningspolitiska programmet dras riktlinjer upp för kommunens satsningar och profileringar på utbildningens område. Programmet utgör ett komplement till skolväsendets instruktion. Programmet har uppgjorts av en arbetsgrupp tillsatt av skolnämnden. Skolornas direktioner, lärarkåren, förskolorna, hem- och skolaföreningar, elevkåren i Sursik skola och gymnasiet samt lärarföreningen har haft möjlighet att kommentera och påverka innehållet i programmet.

· Programmet omfattar förskolan, den grundläggande utbildningen, gymnasiet samt det fria bildningsväsendet.

Avsikten med detta program är i främsta hand att beskriva de övergripande målsättningarna och ange riktlinjer för de utbildningar som kommunen anordnar.

· Skolnämnden följer upp och utvärderar skolornas verksamhet.

· Konkreta utvärderingsområden eller mätare för verksamheten definieras i detta program.

För genomförande av programmet ansvarar i huvudsak skolnämnden, i samverkan med aktörer som berörs av programmet. Skolnämnden går igenom och reviderar programmet i början av varje ny mandatperiod. Skolnämnden gör på detta sätt en programförklaring för hela sin mandatperiod

Utbildningens visioner, verksamhetsidé och centrala mål ingår även i kommunens allmänna strategidokument.

· De mål som slås fast i programmet utgör också grunden för många av de konkreta målsättningarna i läroplanen och de mål som formuleras i den årliga budgeten och verksamhetsplanen.

· De tyngdpunktsområden som lyfts fram i detta program är centrala områden inom skolväsendet, och ett lyckat utvecklande av dem inverkar på lång sikt på skolväsendets framgång.

· För kommunens ansvariga politiker utgör planen ett underlag för beslut och uppföljning.

· För samtliga berörda parter i utbildningssammanhang, elever, personal och föräldrar, skall programmet vara en utgångspunkt för konstruktiv utveckling av verksamheten.

2. SKOLVÄSENDETS ORGANISATION

Skolväsendet, som resultatområde, leds av en skolnämnd bestående av en svenskspråkig respektive finskspråkig sektion. För förvaltningen av skolor, och läroanstalter finns direktioner i enlighet med vad som särskilt bestämts i instruktionerna.

· Skolnämnden och sektionerna informerar aktivt om sitt arbete. Vid behov inkallas sakkunniga till skolnämndens och sektionernas möten. Föredragningslistan skickas alltid ut till skolorna i samband med att möteskallelse skickas ut.

2.1 Direktionernas ställning

De enskilda skolornas direktioner skall bibehållas eftersom de fyller sin funktion både som intressebevakare och som den lokala skolans beslutsorgan. Sursik skola och Pedersöre gymnasium berör hela kommunen och dessa direktioner har sålunda ansvar för en klart större helhet än direktionen för en enskild skola.

· Edsevö skola och Edsevön koulu föreslås få en gemensam tvåspråkig direktion från och med nästa mandatperiod.

2.2 Rektorernas ställning

I lagen om grundläggande utbildning och gymnasielagen stadgas att varje skola där det ordnas utbildning skall ha en rektor som svarar för verksamheten. Lagarna ger upprätthållaren möjlighet att organisera rektorsuppgifterna i sina skolor och läroanstalter på det sätt som fungerar bäst.

· Innehavare av en lärartjänst kan som tidigare, anförtros rektorsuppdraget, trots att detta inte speciellt nämns i lagen.

· Pedersöre kommun har idag inrättade rektorstjänster vid Sursik skola samt Pedersöre gymnasium. Sursik skola har också en biträdande rektor.

· Vid övriga skolor finns en uppdragsrektor (tidigare föreståndare) vald tillsvidare.

· Varje skola har en vicerektor utsedd som tillträder och tar ansvaret då ordinarie rektor är tjänstledig.

2.3 Administration

Den administrativa personalen på skolkansliet utgörs av skoldirektören, skolekonomen och en kanslist. Det finska skolväsendet har en skoldirektör på deltid. Vid Sursik skola finns en kanslist på heltid och vid gymnasiet en kanslist på deltid.

3. SKOLNÄTET

Nätverket av skolor inom den grundläggande utbildningen skall så långt som möjligt bereda eleverna tillgång till en likvärdig skolgång. Utmärkande för Pedersöre kommuns skolväsende är ett decentraliserat skolnät.

· Pedersöre kommun strävar efter att bibehålla det nuvarande skolnätet. Eventuella förändringar i skolnätet görs efter en pedagogisk, social och ekonomisk bedömning.

· Inom det svenskspråkiga skolväsendet ges den allmänbildande grundläggande undervisningen i åk 1-6 i särskilda enheter.

· På årskurs 7-9 sammanförs eleverna från hela kommunen till Sursik skola.

· Följande svenskspråkiga skolor (åk 1-6) upprätthålls av kommunen: Bennäs skola, Bäckby skola, Edsevö skola, Forsby skola, Heimbacka skola, Kyrkoby skola, Kållby skola, Lappfors skola,, Lepplax skola, Purmo skola, Sundby skola, Ytteresse skola, Östensö skola, Överesse skola.

· Den finskspråkiga grundläggande undervisningen ges i Edsevön koulu på åk 0-6. De finskspråkiga eleverna på åk. 7-9 går nu i Jakobstad men vid behov bör också finskspråkiga elever beredas möjligheter att fullgöra sin läroplikt i hemkommunen.. Specialelever (finskspråkiga) bereds nu möjlighet att fullgöra hela sin läroplikt i Edsevön koulu

· Pedersöre har ett eget svenskspråkigt gymnasium. Ca. 40-50% av eleverna från den grundläggande utbildningen fortsätter i Pedersöre gymnasium.

3.1 Elevupptagningsområden

För att skapa en någorlunda kontinuitet i elevtillströmningen till skolorna finns av fullmäktige fastslagna elevupptagningsområden för respektive skola. Ifall vårdnadshavarna önskar att barnet skall gå i en annan skola än hänvisad närskola/primärskola riktas en anhållan till skolnämndens svenska eller finska sektion. En elev som antas till en sekundär skolplats har inte rätt till avgiftsfri skolskjuts. När elevantalet i en skola understiger vad som kan anses vara acceptabelt för att ordna en kvalitativt god undervisning bör man överväga om skolans elever skall överföras till annan skola. Inom en överskådlig framtid förväntas dock inte en dylik situation uppstå. Elevtillströmningen är fortfarande relativt god men problemområden finns. Några skolor växer men tyvärr finns också skolor som inom några år kommer att få mindre antal elever, vilket också kan resultera i att lärartjänster indras. Det motsatta problemet finns också, dvs. att skolan har för många elever i förhållande till befintliga utrymmen.

· En noggrann uppföljning av skolornas elevupptagningsområden måste ske så att skolornas utrymmen utnyttjas så effektivt som möjligt.

· Ett max- respektive minimital bestäms angående skolans elevantal i nuvarande utrymmen. Skolornas direktioner bör bestämma dessa tal utgående från befintliga skolbyggnader.

· I samband med planering av bostadsområden bör skolnämnden vara remissinstans i ett tidigt skede.

· Enligt utbildningslagstiftningen kan utbildningsanordnaren på förhand besluta om hur många elever som kan tas in i skolan. För varje skola bör således en plan göras upp för hur många elever som kan intas och när eventuella åtgärder så som överflyttning av elever till annan skola eller eventuell tillbyggnad skall ske.

· Eventuella förändringar av skolornas upptagningsområden besluter skolnämnden om.

· I skolväsendets budget uppgörs varje år en tabell över antalet kvadratmeter per elev för varje skola.

· Vid behov kan närliggande skolor samarbeta så att elevtillströmningen till skolorna kan jämnas ut. Skolornas direktioner har här en nyckelroll. Skolnämnden skall godkänna förändringar i skolornas upptagningsområden.

4. STÖDFUNKTIONER

4.1 Köks- och städfunktionen

Nivån på städningen av fastigheterna bidrar naturligtvis mycket till att de personer som verkar i utrymmena skall trivas. Alla vuxna i skolan bidrar till att miljön blir trygg och trivsam.

· Städ- och kökspersonalen bör också uppmärksammas på så sätt att de får en betydelse i fostrans- och undervisningsarbetet.

· Skolmåltiden utgör en central del av skolelevernas näringsintag under dagen. Både kvaliteten och trivseln i samband med skolmåltiden bör följas upp.

I Pedersöre kommuns personalprogram finns upptaget nya tjänster som ledare för köks- och städfunktionerna.

4.2 Fastigheterna

Både fastigheterna och skötseln av dem handhas av tekniska avdelningen. Skolväsendet i Pedersöre har tillgång till fina fastigheter och de flesta skolorna har relativt nya utrymmen till sitt förfogande. Från skolväsendets sida bör en noggrann uppföljning kontinuerligt göras så att utrymmena räcker till.

· Vaktmästarna har liksom städ- och kökspersonalen en viktig roll i det fostransarbete som hela tiden pågår i våra skolor.

Fastän vaktmästarna inte längre är anställda av skolväsendet bör vi från skolväsendets sida påpeka att vaktmästarna inte enbart skall vara fastighetsskötare utan de utgör också en viktig del i skolornas undervisningsverksamhet.

4.3 Skolskjutsar

Skolskjutsarna samordnas med daghemmens och förskolans skjutsar. Hela denna planering sker på skolkansliet. Pedersöre kommun ordnar skjuts enligt 32 § lag om grundläggande utbildning till den närskola som eleven har anvisats. Det innebär att alla skolelever från Pedersöre i den grundläggande utbildningen med en skolväg längre än 5 km till sin närskola har rätt till skjuts.

Kommunen ordnar också skjuts till elevens närskola ifall skolvägen för eleverna från Pedersöre på åk. 1-3 är över 3 km. Ytterligare ordnar kommunen skjuts eller beviljar understöd för transport eller ledsagande till elevens närskola ifall vägen till denna skola är speciellt besvärlig, betungande eller farlig med beaktande av elevens ålder eller utveckling. Elever bosatta i andra kommuner skjutsas endast under förutsättning att kommunala avtal eller överenskommelser gällande detta finns.

4.4 Skjutsning av gymnasieelever

Pedersöre kommun kan i enlighet med kommunfullmäktiges beslut bevilja skolskjuts till Pedersöre gymnasium för elever bosatta i Pedersöre vilka har en skolväg som överstiger 5 km under förutsättning att skjutsningen kan ordnas ändamålsenligt och ekonomiskt varvid kommunens trafikförhållanden, skjutsningen av skoleleverna i den grundläggande undervisningen och befintliga skjutsrutter beaktas. Eleven eller elevens vårdnadshavare svarar för en fastställd självriskandel. Beslut om ordnande av skjutsning och beviljande av skjutsningsunderstöd samt ingående av avtal med trafikanterna görs av skolnämnden på förslag av sektionerna.

· Trafiksäkerheten bör kontinuerligt diskuteras med skolskjutstrafikanterna.

· Alla elever bör ha bilbälte på sig i taxibilarna.

· Normerna för antalet passagerare i taxibilarna bör ovillkorligen hållas och överfulla bussar skall inte tillåtas.

· Större bilar (minibussar och bussar) torde vara säkrare i samband med skolskjutsning.

· Väntetider för elever i samband med skolskjutsning bör så långt som möjligt undvikas.

· Skolväsendet samarbetar med vägmyndigheterna och polisen beträffande klassificeringen av skolvägar. (Trafikmängd, belysning, trafikarrangemang etc.)

· Skriftliga avtal uppgörs med skolskjutstrafikanterna där både prisnivå och säkerhetsaspekter preciseras.

5. DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

Lagstiftningen betonar kommunens roll och ansvar för profileringen av bildningstjänsterna. Varje kommun har utgående från egna bedömningar olika frågor man vill prioritera.

5.1 Övergripande målsättningar

I överensstämmelse med kommunens allmänna målsättning vill skolväsendet skapa goda förutsättningar för våra barn och ungdomar att skaffa sig en bra start i livet. Det sker genom en god grundutbildning och en fortsatt god gymnasieutbildning i egen kommun.

· Samtliga barn och ungdomar skall ha rätt till en god utbildning i sin närskola.

· I den grundläggande utbildningen betonas fortsättningsvis att eleverna skall erhålla grundläggande och gedigna kunskaper och färdigheter i läsning, skrivning och matematik.

· Handikappade elever och elever med särskilda svårigheter skall i första hand beredas möjlighet att så långt som möjligt fullgöra läroplikten i närskolan.

5.2 Tyngdpunktsområden
Pedersöre kommun är en typisk österbottnisk, jordbrukspräglad landskommun med svenska som majoritetsspråk och en stark finlandssvensk prägling. Pedersöreidentiteten är uppbyggd kring familjen och närsamhället/byn. Det finns en genuint positiv inställning till skola och utbildning i kommunen. Mot bakgrund av detta lyfts några tyngdpunktsområden fram för Pedersöres skolväsende:

· Pedersöre kommun slår vakt om att utbildningsväsendet har en kompetent och behörig lärarkår. Det pedagogiska ledarskapet hos rektorerna betonas.

· Skolorna skall vara trygga studie- och arbetsmiljöer där både barn och vuxna trivs. Skolan har en särskild roll att främja en sund personlighetsutveckling och god självkänsla.

· Skolorna samarbetar med föräldrar och elever så att den positiva inställningen till skola och utbildning bibehålls och förstärks.

· Sursik skolas betydelse som sammanhållande faktor och uppbyggare av kommunidentiteten är viktig.

· I framtiden kommer goda kommunikationsfärdigheter att vara en nyckelfaktor till framgång. Alla aspekter av kommunikationsprocessen bör därför ingå i utbildningen.

· Skolväsendet fortsätter att satsa på ”IKT-kunskap” och användande av datorn som hjälpmedel i skolarbetet.

· Fostran till företagsamhet lyfts fram som en del i det fostransarbete som skolorna redan utför. Företagande och entreprenörskap bör utgöra ett tyngdpunktsområde såväl inom den grundläggande utbildningen som gymnasiet.

· Den kulturella identiteten skall uppmuntras och berika båda språkgrupperna.

· En allt större del av inlärningen sker utanför klassrummet.

5.3 Samarbete mellan skolväsendet och kultursektorn

Samarbetet mellan skolväsendet och kultursektorn kan utvecklas betydligt. Biblioteksväsendet och skolorna bör kunna utveckla ett samarbete som sker kontinuerligt. I den nya läroplanen bör stadganden och innehållet i samarbetet med hela kultursektorn preciseras. En fortsatt satsning på skolbiblioteken bör göras och en anskaffningsplan uppgöras som tas i beaktande i budgeten.

5.4 Föräldramedverkan

Beträffande föräldrainflytandet i skolan har direktionerna samt Hem- och Skolaföreningarna en central roll. Att engagera föräldrarna i skolarbetet kan enbart gagna skolväsendet.

· En enkät bör uppgöras med jämna mellanrum där direktionerna samt Hem- och skolaföreningarna har möjlighet att inkomma med önskemål på hur föräldrainflytandet i våra skolor fungerar.

· Fortsättningsvis bör det vara så att skolan har det pedagogiska ansvaret medan föräldrarna är huvudansvariga för barnens fostran.

5.5 Språkprogram

En fungerande tvåspråkighet bör vara målsättningen beträffande de inhemska språken. I timresursberäkningarna finns extra budgetmedel anslaget för språkundervisningen.

Elever med finska som modersmål har möjlighet att fullgöra sin läroplikt i en svenskspråkig skola. I den sk. framtidsgruppen som kommunfullmäktige tillsatte hösten 1999 har bl.a. den finska skolans ställning och möjligheterna att ge svenskspråkiga barn möjlighet att gå i en finsk skola diskuterats. Skolan kämpar med sviktande elevunderlag och eftersom klasserna är så små kommer omfattning på intaget av svenskspråkiga elever att bli marginell. Detta betyder också att kostnaderna inte heller torde bli allt för stora. Ett eventuellt problem som kan uppstå är om efterfrågan på denna möjlighet blir större än platserna som kan erbjudas.

Kriterierna för urval av svenskspråkiga elever är:

· Syskon till elever i skolan har förtur

· Eleven behärskar finska

· Förtur till tvåspråkiga familjer

· Högst en tredjedel av eleverna i klassen

· Eleven bör ha gått i finsk förskola före skolgången inleds i Edsevön koulu

Gruppstorleken får således inte bli för stor och skolskjutsarna måste kunna ordnas ändamålsenligt. Finska skolsektionen förbehåller sig rätten att besluta om intagningen.

Ifall intresse finns bland närliggande svenska skolor kan en del av Edsevön koulus lärare komma och hålla språkbadstimmar.

5.6 Läroplanen

Det centrala dokumentet som reglerar undervisningens innehåll är naturligtvis läroplanen. En ny läroplansreform är i antågande. Arbetet med förskolans läroplan har inletts. Läroplansreformen skall vara genomförd för hela den grundläggande utbildningen och gymnasiet år 2006.

I det utbildningspolitiska programmet kan kommunfullmäktige påverka innehållet och slå fast sina principer för undervisningen på ett allmänt plan. Besluten bör sedan återspeglas i läroplanerna.

· Undervisningen i skolorna baserar sig på en allmän kommunal läroplan.

· En kompletterande skolvis läroplan uppgörs av varje enskild skola vid behov.

· Läroplanens innehåll skall ge goda kunskaper och färdigheter i alla ämnen och förbereda eleverna väl inför fortsatta studier.

· Grunder för resursfördelning och gruppstorlekar fastställs genom separata beslut i skolnämnden.

5.7 Resurser

Skolorna har fått ett utökat resultatansvar vilket leder till ökad flexibilitet och noggrannare uppföljning av resursanvändningen. Den utdelade timresursen inklusive stödkvoten administreras av den enskilda skolan. Undervisningsgruppernas storlek anpassas i enlighet med målsättningarna för att meddela god undervisning.

Också skolväsendets materiella och fysiska nivå är en del av förutsättningarna för att kunna erbjuda goda och mångsidiga utbildningstjänster. I samband med skolbyggena har skolornas inventarier förnyats. Inventarieanslagen bör anpassas efter skolans utrustningsnivå och behov.

· Skolornas materialanslag, speciellt beträffande läroböckerna, har dock under en längre tid varit problematisk. Målsättningen är att speciellt läromedels- och materialanslagen justeras uppåt.

5.8 Timresursen åk 1-6:

· Tabellen nedan används för timresursfördelning. I timmarna ingår vanliga undervisningstimmar, stöd och klubbar.

· Målsättningen är att timresursen år 2003 skall kunna följa nedanstående tabell. (För närvarande är resursutdelningen en hundradel mindre per elev.)

· I schemaläggningen bör skolorna ta i beaktande att timmar skall sparas för stöd.

· Medeltal för specialundervisningen bör vara minst 0,17 vh/elev ( beräknat på alla elever i kommunen). Resursen anpassas efter rådande behov.

5.9 Fördelning av timresursen (ej spec.und.) enligt storleken på skolan:

Elever
Timresurs
Elever
Timresurs

20
2,20
90
1,43

25
2,10
100
1,42

30
2,00
110
1,41

35
1,90
120
1,40

40
1,85
130
1,40

45
1,75
140
1,40

50
1,65
150
1,40

55
1,55
160
1,40

60
1,50
170
1,40

70
1,45
180
1,40

80
1,44
190
1,40

5.10 Timresursen åk 7-9:

· Timresurskvot 1,73 vh. för allmänundervisningen åk 7-9.

· Specialundervisningskvot: 0,15 vh. (Målsättning: 0,16 vh.)

· När elevantalet stiger över 525 ändras beräkningsgrunderna. Koefficienten stiger med ca 13 %.

5.11 Principer och prioriteringar vid fördelning av resurser mellan skolorna.

Skolväsendet strävar efter att minska gruppstorlekarna. Timresursfördelningen följs varje år upp genom att skolnämnden granskar gruppstorlekarna i alla skolor. Överstora grupper bör kunna undvikas. En skild kvot för klubbtimmar bör kunna återfås.

· Timresursfördelningen skall möjliggöra att gruppstorlekar över 25 elever skall kunna undvikas.

Timresursen för Edsevön koulu behandlas som skild enhet.

6. UTVÄRDERING

Enligt utbildningslagstiftningen är syftet med utvärderingen av utbildningen att säkerställa att syftet med denna lag uppnås och att stödja en utveckling av utbildningen och förbättra förutsättningarna för inlärning. Utbildningsanordnaren skall också utvärdera sin utbildning samt delta i extern utvärdering av sin verksamhet. De viktigaste resultaten av utvärderingen skall offentliggöras. Med tanke på utvärderingens centrala betydelse och de många alternativa modellerna för utvärdering rekommenderas att man på nämndnivå godkänner en utvärderingsplan för utbildningen. Planen bör givetvis följa de principer som fullmäktige allmänt slagit fast för sin utvärdering.

Utvärderingen i Pedersöre skall fungera som ett redskap för ledning och den skall stödja såväl hela kommunens utbildningsorganisation i sin helhet som enskilda skolor i utvecklingen av sin verksamhet. I utvärderingen bör man fokusera på undervisningens kvalitet, funktionsduglighet, servicenivå samt ekonomi. Utvärderingen bör beröra alla personalgrupper inom skolsamfundet.

· Varje skola utarbetar en egen utvecklings- och utvärderingsplan för sin verksamhet. Den utgör fr.o.m. hösten 2001 en del av skolans arbetsplan, som årligen godkänns av skolans direktion.

· Pedersöre deltar vid behov i nationell utvärdering och utbildningsväsendet utvärderar även sin egen verksamhet.

6.1 Allmän utvärderingsplan för skolväsendet

Utvärderingen görs samstämmig med den utvärdering som görs i budgetsammanhang. Följande mätare blir centrala för budgetuppföljningen:

· Antalet undervisningstimmar per elev inom den allmänna undervisningen

· De reella totalkostnaderna per elev
· De 16-18-åriga gymnasieelevernas andel av alla 16-18-åringar i Pedersöre

· Antalet undervisningstimmar per elev inom specialundervisningen

· Antal elever per dator

Utvärderingsmätarna byts eller kompletteras vid behov.

· Förutom vad som ovan nämndes följer skolväsendet också upp ”kundernas” (elevernas och föräldrarnas) tillfredsställelse med en enkät som görs med tre års intervaller.

· Personalens tillfredsställelse på arbetsplatsen följs upp med en enkät som görs med två års intervaller.

Det interna uppföljningssystemet utvecklas. Detta är ett sätt att se till att verksamhetsmålen uppnås, att verksamheten följer bestämmelserna, att resurserna är i effektivt bruk, att egendomen är tryggad och att den information som kommunens ledning får är tillförlitlig.

· Uppföljningssystemet innefattar bl.a. befattningsbeskrivningar för alla tjänstemän och utvecklande av ett kvalitetssystem för information och arbetsfördelning i kanslifunktionerna.

Skolnämnden ser över utvärderingsplanen vid varje läsårs början. Planens tyngdpunktområden och de åtgärder som skall vidtas inom varje enskilt område justeras vid behov årligen i samband med beredningen av arbetsplanerna, budgeten och ekonomiplanen. Efektias kvalitetsdokumentation ”Skolpraktikan” tas i bruk för skolväsendet. Utbildning för rektorerna anordnas i samband med ibruktagande av skolpraktikan.

7. FÖRSKOLAN

Kommunen har en skyldighet att ordna förskoleundervisning för alla barn året innan läroplikten infaller. Förskolan kan ordnas antingen inom dagvården eller utbildningsväsendet. Förskolans administrativa hemvist kan avgöras av kommunen.

· Förskoleverksamheten har startat i socialnämndens regi, förutom i Edsevön koulu som har en förskolegrupp från och med höstterminen år 2000.

7.1 Administration och samarbete med skolväsendet

Förskolan omfattar 700 timmar, eller i regel 4 timmar per arbetsdag. Förskollärarna har samma arbetstid som tidigare eller 38.25 timmar i veckan. Den övriga arbetstiden för förskolelärarna åtgår till förmiddags- och eftermiddagsvård, förberedelse samt föreståndaruppgifter för de förskolelärare som har en sån befattning.

· En ny läroplan tas i bruk hösten 2002 som närmare knyter an förskolverksamheten till verksamheten i åk 1-2. Enligt information från UBS skall vi se förskola och åk 1-2 mera som en helhet där barnen har möjlighet att utvecklas i individuell takt.

I de flesta fall kommer förskoleundervisningen säkert att ske i skilda utrymmen men i några fall finns det möjlighet att integrera denna undervisning med den grundläggande utbildningen. För närvarande upprätthåller socialväsendet förskoleverksamheten enligt tidigare mönster. Ifall förskoleverksamheten skall övertas av skolväsendet krävs också att skolväsendet erhåller en personell resurs som kan administrera denna verksamhet.

· Det mest ändamålsenliga ifall förskolan överförs till skolväsendet vore att hela daghemssektorn flyttas över eftersom detta administrativt vore den enklaste modellen.

· Sammantaget kan vi säga att förskolan behöver ett närmare samarbete med skolan för att verksamheten skall vara ändamålsenlig och fylla de krav som den nya läroplanen förutsätter.

· Ur pedagogisk synvinkel torde det vara mest ändamålsenligt att skolväsendet administrerar och leder förskolverksamheten. Kommunfullmäktige besluter skilt ifall förändring skall ske.

7.2 Eftermiddagsvård

Till kommunens lagstadgade skyldigheter ingår inte anordnande av eftermiddagsvård för skolelever. Pedersöre kommun har dock påtagit sig ansvaret och medverkar vid eftermiddagsvård för skolelever på åk 1 och 2. Skolornas utrymmen kan vid behov ställas till förfogande för eftermiddagsvård.

Kommunen är i nuläget inte ålagd att upprätthålla eftermiddagsvård för de äldre skolbarnen men några Hem och skola föreningar har anordnat eftermiddagsverksamhet också för äldre skolelever.

8. GYMNASIEUTBILDNINGEN I PEDERSÖRE

Pedersöre kommun räknar med att i medeltal 40-50% av eleverna fortsätter i gymnasium. Pedersöre gymnasium är ett gymnasium som kan konkurrera med andra skolor i nejden beträffande kvalitet och utbud av kurser.

Lagstiftningen påbjuder att samarbete skall ske på andra stadiets utbildning. Samarbetspartners är bl.a. Yrkesskolan i Jakobstad, Lannäslund, Handelsläroverket samt Mellersta Österbottens Yrkeshögskola.

· Gymnasiet och Svenska Yrkesinstitutet har planer på ett samarbete kring specialkurser samt en kombiutbildning som leder till närvårdarexamen och studentexamen.

Gymnasiet marknadsför de satsningar som görs på specialkurser för att på så sätt öka antalet studerande. För att profilera och öka attraktionskraften för gymnasiestudier i Pedersöre gymnasium fortsätter också satsningen på ishockeylinjen, hästskötarlinjen samt andra områden som är lämpade för gymnasiet. Lärarkårens specialkunskaper utnyttjas vid profilieringen av gymnasiet.

Sammantaget försöker Pedersöre skolväsende göra allt för att hålla landsbygden levande bl.a. genom att satsa extra på gymnasiet. Gymnasiet har inte ansökt om att få specialstatus/profilering från Undervisningsministeriet, men genom att erbjuda olika specialiseringsalternativ klarar kommunen bättre av att se till att gymnasieutbildningen i det egna gymnasiet bibehålls som ett attraktivt alternativ och att ungdomarna stannar i den egna kommunen.

8. 1 Tyngdpunktsområden
· Skolans projektverksamhet och utbytesprogram med andra skolor utvecklas och fördjupas.

· Skolans kursutbud breddas och elevantalet ökar.

· Timresursen: Antalet undervisningstimmar i veckan/elev minst 1,46 vh.

(Resursen bör hållas så att gruppstorleken inte överstiger 30 elever)

· Gymnasiets viktigaste uppgift är att ge en god grund för fortsatta studier.

9. SPECIALUNDERVISNING

I utbildningslagstiftningen finns inga bestämmelser om timresurs, ekonomiska resurser eller andra resurser. Utbildningen skall dock anordnas så att elevernas ålder och förutsättningar beaktas. Undervisningsgrupperna skall sammanställas så att målen i läroplanen kan nås i undervisningen. Lagen innehåller dock precisa krav på hur stora grupper det får vara i specialklasser och i undervisningsgrupper med integrerade elever som har 11-årig läroplikt.

Angående gruppstorlekar stadgas följande:

· 11-årig läroplikt: högst 8 elever (i spec.klass)

· Mest gravt handikappade: högst 6 elever (i spec. klass)

· Vid integrering: högst 20 elever

· Det finns inga bestämmelser om gruppstorleken då en till specialundervisning överflyttad elev, med 9-årig läroplikt integreras

9.1 Remissgrupp

Skolväsendet erhåller från och med läsåret 2002-2003 en skolpsykolog på halvtid. Denna tjänsteinnehavare kommer att arbeta främst med eleverna på de lägre årskurserna. Läs- och skrivsvårigheter bör kunna upptäckas och åtgärder sättas in tidigare än nu. Skolpsykologen ansvarar också för den process som sätts igång ifall en elev skall flyttas över till specialundervisning.

· Skolpsykologen och skolkuratorn bildar ett samarbetsteam som ingår i skolväsendets specialpedagogiska remissgrupp som bildades år 2000. Denna remissgrupp består av ovannämnda tjänsteinnehavare samt av en speciallärare, en specialbarnträdgårdslärare, en hälsovårdare och skoldirektören. Remissgruppen handhar ärenden som berör elever som överflyttas eller skall överflyttas till specialundervisning. Även elevvårdsärenden behandlas i denna grupp.

· Edsevön koulu har en egen elevvårdsgrupp

9.2 De långsiktiga målen för specialundervisningen

Här finns bl.a. frågorna kring om vi skall grunda flera specialklasser i Pedersöre. I det långa loppet avgör denna fråga hur integreringen skall se ut i Pedersöre. Väljer vi att satsa på närheten till hemmet för eleven som första prioritet eller satsar vi på att vissa skolor och klasser är specialiserade på något handikapp och specialundervisning. Kompetensen på specialundervisningens område kan dock inte byggas upp i alla våra skolor. Här kommer den svåra frågan in om eleverna skall styras till vissa enheter där kompetensen finns.

· Målsättningen är att Pedersöre i högre grad än nu kan sköta specialundervisningen i egen kommun.

· Edsevön koulu kan erbjuda specialundervisning för de gravast handikappade eleverna från förskola till åk 9.

· Planer finns på att Östensö skola skall kunna erbjuda träningsundervisning och specialundervisning också för åk 7-9.

· Ytteresse skola anordnar dövundervisning för döva och hörselskadade barn i nejden. Skolan samarbetar med specialdaghemmet Snäckan.

· Sursik skola har en egen specialklass.

9.3 Aktuella utmaningar för specialundervisningen
En infofolder utarbetas där föräldrar informeras om de olika alternativ och villkor som gäller beträffande specialundervisning och undervisning av handikappade elever. Integrering måste ske på sådana villkor att normalundervisningen inte påverkas. Östensö skola samt Jungmans skola erbjuds som alternativ när barnets handikapp är av sådan art att skolgång i närskolan inte kan anses vara ändamålsenligt.

· Skolväsendets remissgrupp skall fungera som stöd åt de lärare som har integrerade specialelever i sina klasser.

· Timresursen för specialundervisningen följs upp så att resursen gagnar den enskilda eleven på bästa sätt

10. ELEVVÅRDEN

Målsättningen för elevvården är att förebygga problem i skolmiljön, att skapa förutsättningar för elevernas sociala, psykiska och fysiska tillväxt i en positiv riktning, samt att stödja skolans uppfostrings- och utvecklingsarbete. Elevvård handlar i hög utsträckning om förebyggande arbete inom olika områden, t.ex. vad gäller mobbning (vänelevsverksamhet m.m.).

· Alla skolor har utarbetat handlingsplaner över hur man agerar vid upptäckt mobbning. Det finns också en handlingsplan för hur skolan kan agera vid krissituationer, t.ex. dödsfall.

Ett annat tyngdpunktsområde vad gäller det förebyggande arbetet är droginformationen. Information på olika sätt om tobak, alkohol och narkotika genomförs vanligen tillsammans med kommunens ungdomsledare, ofta genom olika kampanjer, gästföreläsningar, pjäser o.dyl. I Sursik skola har dessutom VÅGA-projektet funnits med sedan -95 i samarbete med fritidssektorn, hälsovården och polisen.

Elevvård innebär ofta i praktiken att bl.a. utreda orsaker till elevers inlärnings- och/eller skolsvårigheter och att planera stödåtgärder och uppföljning. I utredningsarbetet anlitas mentalvårdscentralens barn- och ungdomsmottagnings psykologer, samt hvc-psykologen för att utföra de test som behövs som underlag vid beslut om överföring till specialundervisning. MVC-psykologerna anlitas ibland även för mera djupgående terapier och/eller psykiatriska utredningar. Behovet av psykologtjänster är tidvis ganska stort, vilket gör att köerna för icke akuta utredningar kan bli långa.

· Tröskeln att utreda skolsvårigheter på mentalvårdscentralen är för en del elever och deras föräldrar mycket hög. En egen psykolog inom kommunen kan med fördel sköta den här typen av utredningsarbete betydligt smidigare.

Skolkuratorn och -hälsovårdaren bistår lärarna i elevvårdsarbetet. Skolkuratorn är gemensam för alla skolor i kommunen, medan skolhälsovårdarna varierar från skola till skola. På Sursik skola finns ett fungerande elevvårdsteam, bestående av rektor, kurator, hälsovårdare, studiehandledare och speciallärare. Teamet sammankommer varje vecka för att diskutera elevers svårigheter och tillsammans söka lämpliga lösningar samt besluta vem som gör vad. I gymnasiet finns ett liknande team som samlas några gånger per läsår. I lågstadieskolorna finns inga egentliga elevvårdsteam, men skolkuratorn samlar lärarna och skolhälsovårdaren för att diskutera elevvårdsfrågor åtminstone en gång per termin och vid behov.

· Elevvården är en integrerad del av skolans verksamhet och allt tyder på att behoven av elevvårdande åtgärder kommer att öka under de närmaste åren. Det märks inte minst på den allt liberalare inställningen till droger, men också på att kärnfamiljens ställning blivit svagare. Dessutom verkar det som om trenderna inom ungdomsvärlden ställer stora krav på de unga vad gäller utseende och beteende, vilket bl.a. kan leda till ätstörningar, dåligt självförtroende och prestationsångest.

· Beträffande skolhälsovården efterlyses att läkare igen skulle börja komma till skolorna i samband med hälsogranskningar.

11. IKT-FUNKTIONER OCH STRATEGIER

11.1 Bakgrund
Från läget 1996 då endast 2 skolor av 17 hade modemförbindelse till nuläget då alla 17 skolenheter har egna nätverk samt adsl-förbindelser belyser den snabba utvecklingen på IKT-området i Pedersöre. Datanäten har effektiverat datoranvändningen. Flera elever kan samtidigt använda Internet, sända E-post samt använda undervisningsprogram. Medborgarinstitutet och kommunens skolväsende samarbetar aktivt i ADB-fortbildningen av lärarpersonalen.

Datorer och nätverk i skolan har minst tre syften: förbereda eleverna för ett datoriserat arbetssätt, förbättra inlärningen och rationalisera skolarbetet både för lärare och elever.

· Uppbyggnaden och skötseln av system och nätverk bör organiseras så att den berikar och inte försvårar undervisningsarbetet.

11.2 Datorer i skolan

Nivån på utrustningen i våra skolor följer den strävan som Utbildningsstyrelsen har uppgjort. Målsättningen är:

· Skolor åk 1-6 en dator/10 elever

· Sursik skola en dator/8 elever

· Gymnasiet en dator/6 elever

· Lärare en dator/5 lärare (exklusive adm. dator)

· Utbildningsstyrelsen rekommenderar att datorerna förnyas vart fjärde år. Pedersöres målsättning är densamma.

11.3 Övergripande mål för data- och kommunikationsteknik i undervisningen i Pedersöre
På samma sätt som i grunderna för grundskolans läroplan 1994 uppställs följande övergripande mål för datoranvändningen i grundskolorna i Pedersöre kommun:

· att eleverna lär sig använda skolans datorer och de viktigaste verktygsprogrammen samt att eleven får en realistisk bild av möjligheterna att utnyttja dator

· att eleverna vet hur man skaffar fram kunskaper, lär sig undersöka och disponera faktablock samt alstra ny information.

· att eleverna har ett källkritiskt tänkande i användningen av Internet.

· att eleverna lär sig grunderna för ordbehandling samt lär sig använda tangentbordet

Förutom ovannämnda tyngdpunktsområden kan skolorna också utnyttja interaktiva undervisningsprogram (multimedia). Dylika program lämpar sig väl även för specialundervisningen. Datorn lämpar sig väl som hjälpmedel i alla undervisningsämnen och då används främst textbehandling och ritprogram.

11.4 Fortbildning

Ca. 30 av 120 anställda lärare har datakörkortet avlagt. Vår målsättning är att alla lärare skall avlägga datakörkortet. Skolorna har en varierande utrustningsnivå och beredskapen bland lärarna varierar också. Genom att satsa på fortbildning av lärarkåren skall den målsättning som framlagts i läroplanen förverkligas. Alla lärare i kommunen erbjuds utbildning för erhållande av datakörkortet. En del lärare fördjupar sig i datakunskap och blir sk. datastödpersoner. Deras uppgift är framförallt att sköta det dagliga underhållet och mjukvarusidan. Utbildning av lärarkåren anordnas också med interna krafter. Denna typ av utbildning försiggår på den egna skolan. Utbildningen skräddarsys således helt för skolans behov. Vid behov anlitas utomstående expertis. Personalutbildningscentralen planerar tillfällen där intresserade föräldrar har möjlighet att pröva på de dataprogram och datahjälpmedel som deras barn använder sig av.

11.5 Visioner

Datorerna får en allt viktigare position i vårt samhälle. Nästan alla yrkesgrupper kommer att i framtiden utnyttja datorer. Inom en nära framtid kommer många att t.ex. sköta sina bank och försäkringsärenden via datorn. Informationsutbyte och nöjen kommer att erbjudas via datanät. Detta sker ju också redan nu. Datorns plats i skolan blir följaktligen också mera synlig. Vi söker oss fram och intresset bland lärarna är stort och det finns en stor vilja att lära sig och utforska de möjligheter som datorn ger. Glesbygden med våra små byar måste och kan hållas levande om alla samarbetar.

· Tanken att hålla skolans utrymmen och utrustning tillgänglig för byarnas innevånare är en strategi som kan genomföras om utrustningen blir tillfredställande.

Skolväsendet och kommunen kommer att stöda utvecklingen genom att erbjuda datakurser och information åt intresserade lärare. Samtidigt följer Pedersöre kommun upp Utbildningsstyrelsens dataprojekt som benämns ”Det finländska informationssamhället – utbildning för kunskapens huvudstråk”.

11.6 IKT-strategi

En IKT-strategi gemensam för skolväsendet och det fria bildningsväsendet skall vara klar före utgången av år 2002. [1] IKT-strategin kommer att innehålla bl.a. följande:

· En läroplan för datoranvändande från förskola till åk 9. Också innehållande vilka dataprogram som skall finnas installerade på skolornas datorer.

· Detaljerad fortbildningsplan för lärare.

· Plan för standardisering av utrustning och programvara. (Inklusive anskaffningsplan)

· Plan för utveckling av stödfunktionerna för dataunderhållet.

· Åtgärdsplan som förbättrar utnyttjandegraden av datautrustningen i skolorna. (Möjlighet för allmänheten att använda skolornas datorer kvällstid.)

· Plan för innehållsproduktion och användande av bredbandet.

12. PERSONALPOLITIK

Inom utbildningsväsendet följs det personalpolitiska programmet som finns i kommunen. Utbildningsväsendets positiva roll för den allmänna kommunala utvecklingen är betydande. Insikterna om detta faktum utgör en viktig och naturlig del av den fortlöpande verksamheten inom hela sektorn.

Inom 10 år kommer många lärare att ha uppnått pensionsålder. Detta ställer stora krav på personalrekrytering och planeringen av denna. Skolväsendet strävar efter att de timlärare som varit anställda en längre tid skall kunna erhålla ordinarie anställning. I samband med budgetbehandlingen görs en plan upp för vilka timlärarbefattningar som detta gäller.

Skolornas arbetsklimat och arbetssituation bör kontinuerligt följas upp. Följande tyngdpunktsområden betonas:

· utveckling av ledningssystemet och organisationskulturen (kvalitetssystem enl. Skolpraktikan)

· utvecklingssamtalen är en del av skolväsendets ledningssystem och system för utvecklingssamtal utarbetas

· personalstrategin förankras med mera dialog mellan skolorna och skolkansliet och de förtroendevalda (regelbundna skolbesök)

· större öppenhet

· ökat samarbete mellan lärarna, arbetsrotation

· stödfunktioner för personalen utvecklas (arbetshandledning)

· system för motivation av personalen utvecklas (med fokus på personalens välbefinnande och motivation)

· den interna informationen utvecklas

· skolväsendets system för beslutsfattandet effektiveras

· utveckling av nya inlärningsstrategier med hjälp av utvecklingsprojekt, skolnätverk,

· samordnad fortbildning för lärarna i nejden (Norra Ligan)

· datastödfunktionen utvecklas

· kommunens arbetarskyddsombud uppgör ett arbetarskyddsprogram arbetsplatsvis

12.1 Kompetensutveckling

En viktig del i förverkligandet av personalpolitiken utgör enhetens rektorer och övriga personer i ledande ställning inom skolsektorn. En betydande faktor i god personalpolitik utgör fortbildningen av hela personalen. Personalutbildningen sköts via Personalutbildningscentralen (PUC).

· I nuläget används ca 0,6 % av lönesumman för fortbildning av personalen (ingår inte vikarielön). Strävan är att en större procentsats skall kunna användas för fortbildningen. Målsättningsnivån enlig yttrande från riksdagens kulturutskott borde vara 1,5 %.

12.2 Personlig utbildnings/fortbildningsplan

Varje heltidsanställd lärare skall ha utarbetat en personlig fortbildnings- och utvecklingsplan. Utgående från lärarnas utbildningsbehov och önskemål utarbetas och planeras kurser i nejden. Utbildningsplanerna följs upp och utvärderas vartannat år. Skilda blanketter utarbetas för detta ändamål.

12.3 Vikariepool

Också i Österbotten och i Pedersöre kan vi tidvis märka att det kan vara svårt att få tag på lärare. Många rektorer sätter en betydande del av sitt arbete på att söka ersättare för personal som är tjänstlediga eller frånvarande pga. sjukdom. I en del fall kan ersättare och vikariat skötas internt men för att underlätta sökandet av vikarier kunde en vikariatspool/register bildas med grannkommunerna, förslagsvis via ett självuppdaterande dataregister på Internet. Till detta register kunde kunniga och intresserade vikarier anmäla sig.

13. DET FRIA BILDNINGSARBETET I PEDERSÖRE KOMMUN

EN KUNSKAPSSTRATEGI MED KOMMUNIKATIVA FÖRTECKEN

13.1 Verksamhetsmål och grundläggande värderingar

Inom Pedersöre kommun erbjuder Pedersöre medborgarinstitut var och en kommuninvånare möjligheter till meningsfulla fritidssysselsättningar tack vare en geografiskt spridd verksamhet med talrika ämnesinriktningar. Medborgarinstitutet utgör en förutsättning för medborgarnas likvärdiga möjligheter att utveckla sitt kunnande och erbjuder tillfällen att möta livet med självförverkligande målsättningar. Dessa möjligheter ges bl.a. genom traditionella institutskurser, personal- och lärarfortbildning, akademisk kursverksamhet och projektverksamhet.

De grundläggande värderingar som styr verksamheten är: en kundorienterad verksamhetsutveckling baserad på samverkan, samhällsansvar, livslångt lärande, systematiskt förbättringsarbete och livskvalitet.

Begreppet livskvalitet kan ses ur flera perspektiv till följd av dess individuella karaktär. Livskvalitet på landsbygden är ofta samma sak som en lämplig kombination av ett tämligen välordnat familje- och yrkesliv, ett tryggt boende med tillräckliga kommunikationer till den omkringliggande världen och sist men inte minst den sociala tillhörighet som kan nås via föreningsarbete, religiös verksamhet och deltagande i ett mångsidigt kurs- och kulturutbud. Medborgarinstitutet är för många kommuninvånare en garant för inspiration och livskvalitet i vardagen, kort sagt en viktig beståndsdel för en levande landsbygd. Det fria bildningsarbetet erbjuder kommunal basservice vars kvalitativa genomslagskraft svårligen kan mätas i pengar.

13.2 Livslångt lärande

Nutidsmänniskan förutsätts utöva ett aktivt medborgarskap i ett integrerat Europa. Medborgarinstitutet syftar i linje med detta till att främja demokrati, jämlikhet och pluralism enligt principen om livslångt lärande. Naturliga samarbetsparter blir därmed både den kommunala förvaltningen, biblioteks-, kultur- och ungdomsverksamheten samt skolväsendet. Vi ska inte heller glömma det talrika nätverk av föreningar och organisationer med samhälleliga intressen. Samarbetet med det omkringliggande näringslivet har under senare år varit positivt, men kan ännu vidareutvecklas. Institutet är inte enbart en läroinrättning, utan det har en lika stor betydelse för kommuninvånarna som kulturbärande och identitetsstärkande institution.

13.3 Nya baskunskaper för alla

Dagens snabbt föränderliga samhälle ställer höga krav på den enskilda individen. Ekonomiska och sociala förändringar samt den snabba utvecklingen inom informationsteknologin innebär förutom nya möjligheter också risker för ökad ojämlikhet. Dessa omfattande förändringar ställer nya krav på utbildningsanordnare och innebär en ny syn på lärande. Kommuninvånarna bör ges verktyg att klara sig att fungera i dagens och morgondagens samhälle. Det fria bildningsarbetets roll i samhället är i många fall att erbjuda nya baskunskaper. Det handlar t.ex. om kunskaper i informations- och kommunikationsteknologi (praktiska kunskaper i allsidig datoranvändning), språk, entreprenörskap och social förmåga. Kort sagt en allsidig utveckling av de mänskliga resurserna.

Medborgarinstitutets möjligheter att ge utbildning utökas när befolkningen åldras. Inriktningen på en separat avdelningen kallad ”seniorinstitutet” (startad våren 2002) är ett led i Pedersöre medborgarinstituts strävanden att bidra med kommunikativa färdigheter, datakunskap och preventiv friskvård för den äldre befolkningen.

En ständig utmaning för institutet är att utöka kursutbudet för den finskspråkiga befolkningen. I dagens läge inhiberas ibland finskspråkiga kurser till följd av lågt deltagarantal. En lösning kunde vara att höja profilen på de kurser som utbjuds som tvåspråkiga.

Regionalt finns det i dagens läge alltför stora skillnader i medborgarinstitutens ekonomiska verksamhetsförutsättningar. Det nuvarande statsandelssystemet med indelning av landet i befolkningsstrukturgrupper borde bli mera rättvist. Ett förenhetligande till en och samma enhetsprisnivå för hela landet bör eftersträvas. Därmed skulle klyftorna mellan medborgarinstituten minskas. De kursavgifter medborgarinstitutet uppbär bör samtidigt hållas på en skälig nivå, så att tröskeln för deltagande och självutvecklande verksamhet inte blir för hög.

13.4 Främja användningen av informations- och kommunikationsteknologi (IKT)

Medborgarinstitutsverksamheten skall stöda användandet av modern informations- och kommunikationsteknologi inom vuxenundervisningen och därmed även avlägsna hinder för de vuxnas IKT-inlärning. Denna satsning kan ses som ett bidrag till demokratiseringsprocessen i och med den ökade tillgången till aktuell och interaktiv information.

IKT-strävandena bär även med sig krav på innovationer inom undervisning och inlärning. Vi talar allt mera om interaktivitet i vuxenundervisningen. Lärarens roll påverkas av kraven på mera användarorienterad planering och kunskaper i IKT-lärandets teknik. Läraren ska i allt högre grad besitta förmåga att vägleda och rådge studerandena i sökandet efter kunskap.

I ett landsbygdssamhälle framstår även möjligheterna att föra lärandet så nära hemmet som möjligt som ett attraktivt alternativ, just tack vare informations- och kommunikationsteknologins intåg. Den sociala aspekten kan trots detta inte förnekas: inhämtandet av kunskap har alltid en social dimension.

13.5 Strävan till kvalitetssäkring genom ständigt utvärderingsarbete

Medborgarinstitutet ska sträva efter att systematiskt arbeta för att utveckla inlärningsmiljöerna. Denna målsättning står i harmoni med den lagstadgade skyldigheten att utvärdera det fria bildningsarbetet. Inom Pedersöre medborgarinstitut förverkligas utvärderingen genom självvärderingstillfällen, skriftliga enkäter till kursdeltagare och kursledare, aktiva kansli-timlärarkontakter, utvecklingssamtal inom den ordinarie personalen samt direkta möten med kommuninvånarna i samband med institutets publika evenemang såsom den årligen återkommande vårutställningen, hantverkarmarknaden och julmarknaden.

En utveckling av inlärningsmiljöerna och den kommunala service medborgarinstitutet erbjuder kräver samtidigt tillräckliga medel för fortbildning av timlärarkåren, resurser i form av goda undervisningsutrymmen och modernt undervisningsmaterial samt tillgång till kanslipersonal.

Pedersöre medborgarinstitut strävar efter att effektivera informationen om kurs- och verksamhetsutbudet. En god marknadsföring är en av grundpelarna i verksamheten.

13.6 Regionalt och lokalt utvecklingsarbete

Medborgarinstitutet är känt för att samarbeta med det omgivande samhället. Det handlar om en målmedveten inriktning på det som kommuninvånarna önskar och behöver. Vi kan bidra med kunskap för aktiv påverkan, tillvaratagande av identitetsstärkande traditioner och en fortlöpande tillgång till kulturutbudet. Samtidigt används institutet för samhällsutveckling inom kommunen. Interaktion och samarbete med byaktivister som aktivt vill satsa på lokala utvecklingsprojekt är en utmaning som kan tjäna som föredöme för andra byaprojekt.

Samarbetet mellan aktörerna inom det fria bildningsarbetet och annan vuxenutbildning bör utvecklas (arbetar- och medborgarinstitut, folkhögskolor, yrkeshögskolor, universitet m.fl.). Som medlem i intressebevakaren Medborgar- och arbetarinstitutens förbund rf och dess svenska sektion erhåller Pedersöre medborgarinstitut viktig information om bl.a. externa finansieringsmöjligheter, aktuella utvecklingsprojekt och nordiskt samarbete.

Pedersöre medborgarinstitut är en aktiv medlem inom samarbetet mellan medborgar- och arbetarinstituten i norra svenska Österbotten (Norra Ligan). Detta samarbete innebär en utveckling av den fria bildningen i regionen tack vare möjligheten att anordna kursverksamhet som kräver ett större geografiskt och ekonomiskt uppsamlingsområde. Inom Norra Ligans ramar har även möjligheten att delta i olika EU-projekt för utveckling av vuxenutbildningen ökat. Denna möjlighet kan i framtiden ge ytterligare dimensioner inom kommunens fria bildningsarbete.

14. KÄLLOR

Följande referenser samt litteratur har använts vid uppgörande av utkastet till Pedersöres utbildningspolitiska program:

· ABC för kommunens bildningsväsende (2001). Finlands kommunförbund.

· Öhman Folke (2000). BRA utbildning! Utvärdering och utbildningspolitik. I grundutbildningen, i kommunen, i Svenskfinland. Finlands kommunförbund.

· Korsholms kommuns utbildningspolitiska program (2001). Utkast .

· Åbo stads utbildningstrategi (1999).

· Rapport från framtidsgruppen i Pedersöre (2000).

[1] Detta som krav från UBS för att erhålla fortsatt statsbidrag för anskaffande av datorer.

Barn&unga

Utbildningspolitiskt program

Barn&unga

Dokumentarkiv

Länkar

Intranät