Upplev det gröna Pedersöre.
Platsen där gräset är grönare på riktigt.

Naturen i Pedersöre

Natur-, fiske- och vildmarksguidningar samt paket:
EssNature
Mattias Kanckos
tfn. +358 (0)50 593 9536
info@essnature.com
www.essnature.com

Naturen och miljön i Västra Finland har många typiska särdrag som inverkar på samhällsstrukturen, miljöns tillstånd och den biologiska mångfalden i regionen. Regionens näringshistoria framträder i naturen och landskapet. Naturen i Pedersöre uppvisar en storslagen mångfald från Lostenslandets stenbundna bergsterräng och inlandsnaturen i Lappfors via jordbrukslandskapet i Esse och Purmo till Sandsundfjärden och Larsmosjön.

Skogen

Skogen är en viktig naturresurs och den har i alla tider, vid sidan av virkesproduktionen, spelat en väsentlig roll i våra liv. De bördigaste områdena röjdes redan i ett tidigt skede till åkermark. Skeppsbygge och tjärbränning förändrade kustens skogar på 1600-talet. I Pedersöre har tjärbränning under långa tider varit den främsta sidoinkomsten. Invid Purmo skola, Villbacka samt Kaalas i Lappfors har man från och med 1970-talet bränt tjära på gammaldags sätt.

Vandringsleder

Sju sjöars vandringsled i höstskrud

I Pedersöre finns tre utmärkta vandringsleder. Sju sjöars vandringsled i Lappfors (21 / 15 km) , Lostugan - Losten i Överpurmo (16 km) samt Fagerbacka vandringsled i Nederpurmo (14 km). Kartor
Vandringslederna bjuder var för sig på en inblick i Pedersöres historia och natur.

Sju sjöars vandringsled i Lappfors går genom en av de mest natursköna delarna av Pedersöre. Hjulfors i närheten av vandringsleden är en vacker fors med rester av en såg och en gammal kvarn. Vintertid kan man se strömstaren vid den öppna strömfåran i forsens mitt. Spår av utter är ej heller någon ovanlighet.

Flyttblocket Lostenen kan man se om man vandrar till Lostugan - Losten vandringsled i Överpurmo. Lostenen i Överpurmo är ett exempel på istidens framfart. Stenen är belägen på en hög plats och uppe från stenen har man utsikt åt alla håll. Enligt sägnen kunde man förut se sju kyrkotorn från det mäktiga flyttblocket.

Nådjärv och Dunders

På vårarna kan man uppleva ett rikt djurliv runt Dunders.Du kan möta djuren om du tyst och försiktigt rör dig i terrängen, i synnerhet tidigt om morgonen. Dunders är speciellt på många sätt, både kulturhistoriskt genom bebyggelsen som finns kvar på Dundersbacken och naturmässigt genom den rika flora som omger sjön vid Dunders.

Fågellivet är rikt varierat. Här finns många olika småfågelarter, har du tur och är uppe tidigt kan du få se orrar på övre Nådjärv vid Dunders eller en tjäder någonstans. Ugglor finner sin föda på de omkringliggande hyggena och på mossen runt sjön. Bland annat kan man se eller höra sångsvanen, kanadagåsen och tranan vid övre Nådjärv. I området förekommer även tofsvipor, ringduvor, måsar, olika sjöfåglar samt rovfåglar såsom sparvuggla, slaguggla, kärrhök och duvhök.

Åar, bäckar, sjöar och småvatten

Våtmarker spelade under förhistorisk tid en betydande roll för bosättningen och försörjningen, inte minst för produktionen av foder till husdjur. Sjöar och vattendrag utnyttjades för fiske och sjöfågeljakt. Innan vägar och järnvägar började byggas var de dessutom viktiga transportleder.
Småvatten är en väsentlig del av vår ursprungliga natur. Tillsammans med strandområdena och strandskogarna bildar de helheter där den biologiska mångfalden är väl representerad. Förutom den biologiska mångfalden kan småvattnen erbjuda möjlighter för fritidsfiske, viltvård och rekreation.

Buskar och träd närmast vattendragen binder jordmassorna i strandbrinken, ger skugga och skydd för fisken och näring i form av insekter och löv. De har också en dämpande effekt på vattentemperaturen och minskar vattengrumligheten vid stor nederbörd.
Mellan Lappfors och Purmo finns många små sjöar. Sjöarna i Pedersöre är näringsrika. Vattnet är mörkt till färgen (humusrikt), och sjöarna är grunda. I och runt de flesta sjöarna finns ett rikt djurliv.

Hela Esse å är ett naturområde med speciellt naturvärde, med förekomst av utter, flodpärlmussla, flygekorre, dvärgnäckros, områden med brakved och annan lundartad vegetation.Sedan början av 1980-talet har utterbeståndet
blivit starkare i Esse å. Uttern är en god indikator på vattendragens tillstånd. Den trivs i rena vattendrag och äter huvudsakligen fisk.

Sidans ansvarsperson: Katta Svenfelt, tfn. +358 (0)6 785 0119.